För en tid sedan knackade jag en så kallad journalist på den så kallade tidningen Sydöstran i sidan och bad honom förklara varför han stulit en text av mig, för att sedan sätta sin egen byline under den.
Han skyllde den gången på att han var stressad, jag orkade egentligen inte bråka alls, han bad om ursäkt, och så nöjde jag mig med det.
Men så fick jag via M.A:s utmärkta blogg veta att samma så kallade jouranlist i den lilla byn gjort samma sak igen. Den här gången drabbades emellertid inte jag, utan en av hans egna kollegor.
Ändå:
Samma text. Olika reporternamn.
Fan-jävla-tastiskt!
Det må vara hänt att Sydöstran använder textstöld som konstgjord andning för att hålla liv i det som min gamla arbetsplats håller på att förvandlas till.
Men man blir ju beklämd.
Man blir också bedrövad, trött och nedslagen när man får klart för sig tidningens allmänt slappa och nonchalanta hållning till läsare och prenumeranter som framför saklig och konstruktiv kritik.
Också om detta går att läsa på M.A:s blogg.
Jag är själv journalist och ogillar egentligen ospännande, generaliserande gnäll som kategoriskt slår mot hela yrkeskåren.
Det har jag själv drabbats av och det är i regel bara tröttande.
Men.
Att som journalist, tidningschef eller för den delen förträdare för vilket företag som helst strunta i om konsumenten påtalar direkta felaktigheter är kriminellt i min bok.
Anyway, det blir säkert förbättringar vad det lider.
Och vem vet?
Kanske kommer den här texten att kunna läsas av 12 000 prenumeranter i morgon.
Den kanske publiceras på någon av tidningens "lokalsidor".
Givetvis då med annan signatur.
Den som lever får se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar